Till Minne

Hoffen-Hill´s Jaeger Greffier du Roi

(Fullcertad)


e To Hoffenhills Du Greffier Du Roi

u  Suede Du Greffier Du Roi


uppf Margareta Damfeldt


 


Hoffen-Hills Domino Greffier du Roi

 

Uppf o äg Margaretha Damfeldt

Narcus Des Hautes Clauzes

e Hannis De L`Oustal Viel

u Idylle Des Hautes Clauzes

Uppf Mr Raffier Gay Frankrike



In memoriam

Margareta gick bort den 8/8-02 efter en kort tids svår infektionssjukdom. Hon hade sedan länge kämpat med sin reumatiska sjukdom, men trots det var hon "The leading lady" för de raser hon lagt grunden till i Sverige, nämligen Hovawart, Cao da serra da Estrela och Grand Basset Griffon Vendeen.

Margareta hade sedan tonåren ett stort intresse för hundar o den första hunden var en schäfer vid namn Zenta som blev SLCH. Sedan följde de första hundarna av rasen Hovawart från Hejderidarens kennel o därefter en hel rad av fantastiska importer och en mycket fin uppfödning som lade grunden till många andra kennlar i Sverige och många valpar exporterades över hela världen. De första Estrelorna kom från England och sedan flera fina hundar från Portugal.

 

När det gäller Bassetraserna så kom hennes första PBGV från England alias "Gurkan" och som jag hjälpte till att jaga in. Hon var kanske inte så vacker men en stor personlighet och ett fantastiskt skall o så blev jag förälskad i rasen o tack vare Margareta som hade Västra Karantän-stationen på den tiden fick jag möjlighet att köpa min första petit från Danmark.
















 

Margareta Damfeldt

Kennel Hoffen-Hill

   

Ganska snart intresserade sig Margareta mest för rasen Grand Basset Griffon Vendeen o fick från Danmark .Holland o Frankrike flera utmärkta hundar som blev starten för denna ras i Sverige

Hoffen-Hillshundarna var kända i hela Europa. Mest känd var Hoffen-Hills Domino Greffier du Roi som periodvis vistades i Holland o ställdes ut i hela Europa med otaliga segrar.

Som den konstnär Margareta var hade hon en otrolig blick för hundar o intresserade sig för o följde med i flera olika hundraser.

Trots sin svåra sjukdom kämpade hon för att ta sig ut på utställningar med sina hundar o hon var en flitig skribent i Hovawartbladet o också i de senaste numren av Basstbladet och manuset till en bok om Hovawart var nästan färdigt.

Vi är nog många som kommer att sakna hennes telefonsamtal på nätterna för hon var en stor personlighet och det fanns alltid mycket roligt att prata med henne om.


Monica Anderson